OGILTIGA MÄNNISKOR – om Fredrik Virtanens nya bok, Aftonbladet och #metoo

Det här kommer att störa en del, men… Fredrik Virtanen har skrivit den intressantaste bok som inte kommit ut i Sverige på år och dag. Och ja – just det: inte – för alla stora svenska förlag tackade som bekant nej till hans berättelse. Istället kom den ut i Norge och tack för det. Lugn. Man behöver inte sympatisera med Virtanen vare sig som f.d Aftonbladetskribent eller som privatperson för att uppskatta ”Utan Nåd – en rannsakning”. Men gillar du saker med substans kommer du att gilla det här. Virtanens bok är ett tidsdokument över en förryckt tid i den svenska mediabranschen. En berättelse om skam och skuld. En berättelse från helvetet. 

I Orwells 1984 finner vi begreppet “unpersons”. Före detta partimedlemmar som på grund av verkliga eller inbillade överträdelser mot Värdegrunden befunnits icke önskvärda och därför måste raderas, såväl bokstavligt som bildligt talat.

Fredrik Virtanen tillhör numera en av våra svenska “unpersons”. Tillsammans med namn som Martin Timell, Soran Ismail, Lotta Bromée, Roger Mogert och en rad andra kända svenskar. Människor som efter #metoo började fasas ut ur offentligheten eller stigmatiserades så hårt att en regelrätt comeback antagligen är omöjlig – både på kort och lång sikt.

Manfallet i den svenska kändiseliten efter förrförra höstens #metoo-kristallnacht var exempellöst. En rad folkkära – och några mindre folkkära – offentliga personer placerades i den mediala stupstocken och halshöggs sen på ett sätt som närmast förde tankarna till franska revolutionen.

Tjopp, tjopp.

Huvuden föll som limpskivor.

Påfallande många av de anklagade kom från vänsterhåll och förlusten av feministiska opinionsbildare som Fredrik Virtanen och Soran Ismail åderlät den svenska “PK-eliten” på ett brutalt sätt. Flera andra tunga namn drogs med av bara farten, exempelvis Magnus Betnér som – av det vi slarvigt kan kalla högertrollen – fälldes via guilt by association (i sociala medier). Han ansågs sitta intimt ihop med kollegan Ismail. Han var därmed skyldig. 

Aftonbladets trovärdighet som feministisk värdegrundsbastion fick sig också en ordentlig törn. Hur kunde så många – förmodade – mansgrisar under så lång tid tillåtas böka i ett så fint tråg? Bitvis framstod ju tidningen som en lika sjuk arbetsplats som någonsin Dramaten.

En grupp kvinnliga AB-journalister (Ebba Thornéus, Eva Franchell, Gunilla Granqvist och Frida Söderberg) – med Åsa Linderborg i spetsen – tog på sig att kartlägga de egna synderna. Det är viktigt att ”städa framför egen dörr” innan man talar om för andra vad de ska göra.

 

…fast det insamlade källmaterialet – det så kallade ”Dokumentet 2.0” – publicerades aldrig. Enligt Linderborg förstördes det. Något som torde vara ett unikt förfarande bland undersökande journalister.

Krönikören och Instagramkändisen Cissi Wallin försökte, i samband med förtalsrättegången mot Fredrik Virtanen, begära ut delar av materialet. Aftonbladet hävdade att det inte längre existerade. I någon form – varken digitalt eller fysiskt. Det hade försvunnit ner i ett Orwellskt ”memory hole” (alltså den typ av ständigt brinnande ugn som Winston Smith i 1984 använder sig av när han behöver städa bort ”inaktuell” information).

Exceptionellt.

Men Sverige är numera ett exceptionellt land – post truth. Allt är relativt. Och relativast av alla är Aftonbladet. Antagligen en genuint märklig arbetsplats. Nästan lika märklig som Sanningsministeriet. Först slog man på stora PR-trumman och kungjorde att man skulle vända på varenda sten för att utreda den kvinnofientliga arbetsmiljön på tidningen. Man skulle utreda de egna, mycket kända, toppnamnen. Ingen mannamån. Mitt i det behjärtansvärda (men vanskliga) krumsprånget ändrade man sig emellertid och hoppade tillbaka till första avsatsen. Där står man kvar. Med bultande hjärta och stirrig blick.

Skärmavbild 2019-04-15 kl. 10.17.39.png

***

En av de intressantaste effekterna av #metoo var att det satte fingret på den svenska vänsterns hyckleri: att den inte lever som den lär. Listan av svenska vänstermän som under lång tid påstods ha betett sig illa mot kvinnor bär syn för sägen och från och med hösten 2017 växte den dag för dag. Den ena ”feministen” efter den andra hängdes ut till allmän spott och spe.

Lars Ohly (tidigare partiledare för VPK), Alexander Bengtsson (aktivist i “Tillsammansskapet” + Expo), Roger Mogert (socialdemokratiskt borgarråd i Stockholm), Eshan Fadakar (krönikör på Aftonbladet), Fredrik Virtanen (krönikör/ledarskribent på Aftonbladet), Soran Ismail (komiker), Johannes Klenell  (chefredaktör på tidningen Galago), Urban Ahlin (socialdemokratisk f.d talman), Stefan Nilsson (miljöpartistisk riksdagsman).

Exakt vad hade de gjort?

Den demokratiske senatorn Al Franken + Jack the Ripper Foto: Wikipedia + privat.

https://www.rollcall.com/news/politics/heres-7-congressmen-accused-sexual-misconduct-since-metoo

Ofta var det oklart. Men spekulationerna var många – de konkreta bevisen relativt få och de presenterades främst i s.k ”alternativa medier”, på Flashback eller på privata bloggar utan utgivningsbevis. Andra sipprade ut i mainstream-media, ibland av misstag som när Sveriges Radios Monica Saarinen i en intervju med dåvarande chefredaktören på Aftonbladet Sofia Olsson Olsén dabbade sig och namngav den dittills ”anonyme” Fredrik Virtanen i direktsändning i P1 (inslaget är numera redigerat).

https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/977648?programid=3071

Även i Norge skrevs det om de svenska vänstermännen:

https://www.vg.no/nyheter/utenriks/i/Gvbgq/hevder-hun-ble-trakassert-av-schibsted-sjef-han-skremte-meg-til-ikke-aa-prate-om-det

https://www.medier24.no/artikler/schibsted-topp-ehsan-fadakar-slutter-etter-anklager-om-seksuell-trakassering-og-overgrep-mot-kvinnelig-kollega/412345

Skärmavbild 2019-04-04 kl. 18.34.10.png

Till den här anmärkningsvärt ”röda” listan fogades sen andra, mer eller mindre kända vänsterprofiler/kultur- och mediemän. De anklagades för olika former av sexuellt ofredande, våldtäkt, offentlig onani, abortanstiftan eller för det mer försåtliga ”olämpligt beteende” .

Eller bara för att ha opponerat sig mot #meetoorörelsen.

https://www.resume.se/nyheter/artiklar/2017/11/28/heimerson-jag-kanner-att-metoo-forstor-vart-samhalle/

Lotta Bromé (radiokändis), Martin Timell (tvkändis), Anders Timell (radiokändis), Lasse Kronér (tv-kändis), Staffan Heimersson (kolumnist på Aftonbladet), Benny Fredriksson (teaterchef), Ingvar Oldsberg (tvkändis), Ulf Malmros (regissör), Al Franken (demokratisk senator), Mark Halperin (journalist vid NBC), Dan Schoen (demokratisk senator), Charlie Rose (journalist vid CBS), Avital Ronell (professor vid NYU) John Lasseter (vd för Pixar), Matt Lauer (nyhetsankare NBC), Bryan Singer (regissör), Louis C.K (ståuppkomiker), Kevin Spacey (skådespelare)… m.fl, m.fl.

 

Foto: Wikipedia.

De mediala rättegångarna var summariska. Straffet kunde i värsta fall bli döden, som i fallet Benny Fredriksson. Vi får aldrig veta exakt varför Fredriksson tog livet av sig men det är inte långsökt att tro att Aftonbladets hetsjakt mot honom bidrog; eller så var det ”bara” den utlösande faktorn. Aftonbladets kulturchef Åsa Linderborg har i efterhand uttryckt sin sorg över att det gick som det gick (”det smärtar mig djupt”), men tja… livet går vidare.

För vissa.

https://www.aftonbladet.se/kultur/a/ddb3nw/benny-fredrikssons-bortgang-manar-till-sjalvrannsakan

Linderborg menar i sitt försvarstal att granskningen av Benny Fredriksson och Stadsteatern var ”legitim”. Ett användbart ord sådana här gånger. Andra skulle säga att granskningen (inklusive hårdvinklade löpsedlar och namnpublicering) var klantig, cynisk, ogenomtänkt, hårresande)… men i Linderborgs värld – ”legitim”.

Fredriksson dog på kuppen, men lite spill får man räkna med.

Publish and be damned.

Ur Åsa Linderborgs krönika:

restriktiva namnpubliceringar en omöjlighet 2019-05-06 kl. 18.46.58.png

I fallet med den egna tidningen – och vad som där försiggick – var det i slutändan INTE ”legitimt” att granska vad som hänt. Där vek både Åsa Linderborg och chefredaktören Sofia Olsson Olsén ner sig:

Dokumentet 2.02019-05-06 kl. 18.52.32

…en nåd Benny Fredriksson alltså inte befanns vara värd.

En annan Aftonbladetprofil, Lena Mellin, skrev #metoohösten 2017 – i ett utslag av oblygt dubbeltänk – en krönika om den sextrakasserande riksdagsmannen Stefan Nilsson. Rubriken på krönikan löd: ”MP visste – men gjorde inget förrän media skrev.” 

Om Lena Mellin för en kort sekund, och i sitt eget huvud, bytte ut ”miljöpartiet” mot ”Aftonbladet” i den rubriken får vi aldrig veta.

Skärmavbild 2019-04-04 kl. 19.31.38.png

***

Allt detta som en bakgrund till Fredrik Virtanens nya bok. Som jag misstänker just nu får ett obekvämt stön att fortplanta sig genom stora delar av Stockholms medievärld. Och säkert genom Virtanens egen bekantskapskrets. För det här är, på många sätt, plågsam läsning. Betydligt intressantare än något jag själv, Camilla Läckberg, Alex Schulman eller Jonas Hassen Khemiri nånsin skrivit. Det bygger på ett absurt människoöde och den berättar, troligtvis, historien om alla dessa tidigare upphöjda “PK:iter” (skyldiga eller bara lite skyldiga). Alla de som sögs in i #metoo-skördetröskan och kom ut som blodiga slamsor på andra sidan.

Alla de möter på gatan, på ICA, på hälsocentralen, på dagis, på krogen, på tåget, och som känner igen dem, hajar gissningsvis till. Precis som förr. Fast ändå inte. Inte alls som förr.

“Kolla… där går hon/han… en gång stod de över oss… nu är de bara en i mängden… tänk… tänk hur det kan bli…”

De odödliga visade sig vara dödliga.

Kändisskapet, som i så många andra sammanhang skyddat och belönat dem, blev plötsligt en belastning; att gå runt med ett ansikte alla känner igen är antagligen inte så kul när man står anklagad för den här sortens grova övergrepp. Och om detta, och mycket mer skriver Virtanen i sin nyutkomna bok ”Utan Nåd – en rannsakning”.

Skärmavbild 2019-04-08 kl. 18.05.06

Foto: Fredrikvirtanen.se

I boken beskriver han, detaljerat, det sociala stigma som följde efter utpekandet som våldtäktsman.

Han skriver om paniken.

Självmordstankarna.

Bitterheten över att bli utkastad ur den mediala stugvärmen – men också om lättnaden över att inte längre behöva tillhöra det förljugna Stockholmsetablissemanget.

Det är intressant läsning.

Och tragisk eftersom det här är en historia som inbegriper oskyldiga barn och (i värsta fall) offer för våldtäkt/sexuella övergrepp. Det är ett obduktionsprotokoll över en av PK-vänsterns absoluta portalfigurer. Fredrik Virtanen är kanske ingen stor litterär begåvning, men här har han vässat sig till det yttersta.

Del 3 – ”Livet efter Döden” är, tja… jävligt bra. Helt enkelt. Det märks att det är en man som skriver för sitt liv, driven av lika delar desperation över att bli förstådd (och i bästa fall förlåten) som av vitglödgat raseri.

Hämndlystnad.

Virtanen beskriver vad som hände efter att den mediala bilan fallit över hans nacke med full kraft. När ”all grannlåt brann ner till aska och förödmjukelse”. Han skriver om hur hösten 2017 framlevdes ”som i ett töcken”. Hatet på sociala medier mot hans person var vid den tidpunkten bottenlöst. Folk vältrade sig i skadeglädje. Han låg längst ner i skittunnan men många fortsatte ändå att trampa på honom (och hans fru). Besinningslöst. Över en natt blev han reducerad till spetälsk. Anklagad pedofil och våldtäktsman. Inte dömd i domstol, men levande dissikerad på Twitter och Instagram.

Han skriver om den mardrömslika omställningen från mäktig mediaman till paria; ensamma nattliga skärseldspromenader runt Stockholm, panikångestattacker, spritsug, paranoia… men också om en känsla av ”Jesuslik rättrådighet” mitt i förnedringen. Han anser sig ha ”misshandlats så mycket brutalare än han förtjänar”.

Och han vidhåller sin oskuld.

Han har inte våldtagit någon och han anser att han ”tar på sig mer skuld än vad som är sant”. Men att han samtidigt ”mår som en nyfrälst”. Han saknar inte tiden som sanningssägare och rasistutpekare på Aftonbladet; saknar inte jobbet att för 55 000/månaden ”roa massorna och få ägg kastade på sig”. Han verkar se tillbaka på den tiden med lika delar avsmak och förvåning. När han i efterhand sätter sig ner för att rekonstruera vem han var och varför han skrev som han gjorde; varför han blev företeelsen, konceptet, ”Fredrik Virtanen”, slås han av futtigheten i det hela:

”Jag var blott en nolla. En ful nolla… (…)… jag har svikit hundratusentals läsare med mitt tysta medlöperi.”

Han nålar fast sig själv under lupp och lyser ficklampan rakt i sitt eget, bleka ansikte. Ger kritikerna rätt – han är ingen våldtäktsman men han är en förlorare, en bluff, ”en billig piratkopia av mer framgångsrika fiaskon”. En enda text bland tusentals verkar finna nåd. En av de mest utskällda, den med ”har flyktingar tvingat dig att köpa sämre rödvin?”. Den anser han fortfarande vara ”ovanligt träffsäker”.

https://www.aftonbladet.se/ledare/a/kaBoX9/har-flyktingar-tvingat-dig-kopa-samre-rodvin

Det är aningen kuriöst eftersom just den texten (tror jag) förklarar en del av det oresonliga hat han sedermera utsätts för i sociala medier. Den texten var ”peak Virtanen”. Peak dumhet för många av hans belackare ”Har ditt liv påverkats av flykting­krisen? Tvingades du köpa ett mindre gott rödvin i går?”

En arrogant och onyanserad text som blev en symbol för en världsfrånvänd mediaelit. En elit som hårdnackat vägrade inse att den svenska integrationen havererat och att segregation – och våld – inte ”bara” var en angelägenhet för förorter som Rinkeby och Bergsjön.

Folk såg konsekvenserna av en hög invandring i samhällen som Norberg, Fagersta, Borlänge, Filipstad, Strömsund, Värnamo, Vimmerby, Växjö etc. Men Virtanen reducerade deras oro till ren själviskhet. Svenska folket var njuggt. Småaktigt. Kunde inte tänka sig att offra en millimeter av sin egen bekvämlighet.

Hellre fick folk drunkna på Medelhavet.

***

Grunda samhällsanalyser eller inte – Fredrik Virtanen blottar strupen i ”Utan Nåd”.

Det är tveksamt om det räcker för de som bestämt sig för att inte tro på hans oskuld. Och författaren är fullt medveten om detta. Han skriver: ”för vissa kommer jag aldrig att kunna kräla tillräckligt”.

Han beskriver sedan – i olidlig detalj – vad alla mediala Stockholmskändisar sa, gjorde, Facebooklajkade, twittrade och Instagrammade den febrigt rättrådiga hösten 2017. Han är fullt medveten om sitt rättshaveristiska beteende och konstaterar torrt: ”Jag måste snart förstå att människor är livsfarliga, de hyggliga människorna särskilt”.

…men han kan inte låta bli att notera vilka vänner som svek honom, kastade honom under bussen när det började blåsa. Och man förstår honom. En vän som trycker gilla på någon som hatar dig kan (helt förståeligt) kännas som en dolk i hjärtat. Virtanen blir, i någon mån, en manlig Hester Prynne. En kastlös. Med ett stort rött V på bröstet. Han blir vår tids Strindberg; åtalad för hädelse mot Gud, förföljd av en internationell kvinnokonspiration. Fast här är konspirationen på riktigt – inga hjärnspöken – och det är en mäktig fiende han råkar ut för. Mäktiga mediakvinnor med massor av vänner i journalistiska och politiska kretsar. Kvinnor med hundratusentals följare i sociala medier.

Camilla Läckberg, Cissi Wallin, Mia Skäringer. Foto: Wikipedia.

Fredrik Virtanen får visst stöd i det tysta. Anders Lindberg och Karin Pettersson – kollegor på Aftonbladets ledarredaktion – deltar i det initiala krisarbetet, strax efter att Cissi Wallin outat Virtanen som våldtäktsman. Fast de vill helst inte synas offentligt med sin vän och kollega. Det är det få som vill. Bara Leif GW Persson (immun mot allt) ringer och tar med honom ut – på krogen givetvis, men ändå.

Symbolvärdet.

Alexander Bard stöttar också, på distans. Vissa av Virtanens vänsterkompisar uttrycker starka tvivel på nyttan av att ha ”den libertarianska rabulisten Bard i sin ringhörna”.

Virtanen konstaterar torrt: ”Så kan bara den tänka som inte vet hur det är att vara ensam.”

Lite senare träffar han en gammal bekant ur ”mediageggan” på stan och får en kram.

Med brasklappen:

”Att krama dig, att prata med dig, offentligt är det mest kontroversiella man kan göra i Stockholm just nu.”

Som ville vännen ha pluspoäng för det.

***

Det är, på det hela taget, en fascinerande historia. Att läsa ”Utan Nåd” är som att åka förbi en trafikolycka. Man kan inte titta bort. Blicken dras obevekligt till blodet och den ihopknycklade plåten och Virtanen är fullt medveten om detta. Men han skriver inte för dig och mig – eller för trollen på Flashback och Twitter – han skriver för sina barn. Han skriver för att hans egen historia ska finnas kvar som motvikt den dag hans avkomma börja googla fram historien om sin skandaliserade far.

Det är nu inte bara Virtanens liv som är en bilolycka.

Mediadrakarnas hantering av hans solkiga historia – och av Benny Fredriksson m.fl – är ett haveri där vanligtvis sansade Svenska Dagbladet lyckas med konsttycket att sticka ut i soppan. Man säger sig ha hittat tolv kvinnor som hävdar att Virtanen begått olika former av ”sextrakasserier och övergrepp” mot dem. Fem av kvinnorna presenteras i ”urval” (anonymt). Det är fortfarande oklart varför inte samtliga historier redovisades när det begav sig.

https://www.svd.se/12-kvinnor-anklagar-aftonbladetprofil-for-sextrakasserier-och-overgrepp

Lina Makboul på SVT:s Uppdrag Granskning dras också in i malströmmen kring Virtanen. Hon får kopiösa mängder skit för att hon gör sitt jobb; granskar det  uppmärksammade fallet och delar av den svenska #metoorörelsen. På fel sätt enligt många. I onödan. Varför granska de som bara försöker göra gott?

Ja, varför.

https://www.journalisten.se/nyheter/lina-makboul-om-hatet-under-metoo-granskningen

Jag har läst många av Virtanens texter genom åren. Ytterst sällan har jag hållit med honom i hans samhällsanalyser. För mig har han har alltid framstått som en dryg idiot. En dryg, superpriviligierad idiot fången i ett förenklat (inte sällan hycklande) vänsternarrativ.

Men Fredrik Virtanen är – precis som du och jag – en människa. Av kött och blod. Hans skamkänslor och ångest är inte mindre påtagliga än för någon annan och även om man inte vill beröras av hans berättelse är det svårt att inte göra det. För den som vågar läsa med öppna ögon.

I mitten av boken ger han sig på en politisk samtidsanalys. Han försöker bena ut varför Sverige blivit ett land där stigmatisering och brunsmetning numera är en folksport. Varför folk röstar på SD. Varför vänstern gömmer sig i identitetspolitiken.

Han verkar ha insett en hel del saker nu när han befinner sig på andra sidan skranket och inte längre kan döma folk från sitt trygga elfenbenstorn på Sveriges största kvällstidning. Polletten har trillat mer – i alla fall halvvägs. Han inser att mycket av det han skrev under framför allt perioden 2005-2007 var skit.

”Jag tittar på det jag skrev då… (…)… tar upp det som med lopptång, iklädd desinficerade plasthandskar, lutar mig bakåt med avsmak…”

Fast på den tiden var han bara en vanlig nöjesreporter, en stissig kolatorsk (som gavs stort utrymme av dåvarande chefredaktören Jan Helin). Sen blev han nykter och började skriva politiska ledartexter och det är väl där det finns fog för en publicistisk utvärdering av hans värv.

Det är nog mest de texterna vissa (jag själv inkluderat) inte kan förlåta honom. När han – med hela Aftonbladets digitala plattformar i ryggen – pekade med hela handen. Delade ut bannstrålar. Kallade folk rasister. Klumpade ihop. Spred osanningar.  Förenklade. Förvrängde.  Till förfång för den nyanserade samhällsdebatten.

En debatt som till slut blev fullständigt oresonlig.

Och till slut: hans eget fall.

Jens Ganman 

070 266 33 22

Virtanen rödvin 2019-05-05 kl. 15.17.42

Virtanen inavel.png

M SD rasiter 2019-05-06 kl. 23.50.16.png

Bali brunråtta Virtanen 2019-05-06 kl. 23.55.03

Du är rasist 2019-05-05 kl. 15.23.00

Islam betyder fred Virtanen2019-05-05 kl. 15.15.22

…………………………………………………………………..

ps.

Kan inte låta bli att fundera på vad som hänt med Henrik Schyffert om det här programmet gått under #metoohösten 2017 (titta vid 23.00):

 

 

…………………………………………………………………………..

Källor/kompletterande läsning:

https://www.aftonbladet.se/nyheter/samhalle/a/O4Gkw/utpekade-sd-toppen-nekar-jag-ar-oskyldig–vi-hade-bra-relation

https://stoppapressarna.se/svenskt/anders-timell-indragen-i-sexharvan

https://www.expressen.se/kultur/ide/sa-latt-kan-inte-benny-fredrikssons-dod-forklaras/

https://www.nordfront.se/aftonbladetmannen-3-syndikalister-pekar-ut-oisin-cantwell-pa-grund-av-nordfront.smr

https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/p6olMW/par-nuder-tvingas-bort-efter-olampligt-beteende-pa-vm

http://www.friatider.se/sexanklagad-s-topp-f-r-miljoner-i-fallsk-rm-betalas-ut-med-skattepengar

https://samnytt.se/expos-alex-bengtsson-anklagas-for-sexuella-overgrepp-avgar-pa-grund-av-sjukdom/

https://stoppapressarna.se/svenskt/timell-blottade-penisen-pa-jobbet

https://www.medievarlden.se/2019/04/dn-och-aftonbladet-klandras-for-publicering-om-urban-ahlin/

https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/xx4BV/annu-en-aftonbladet-medarbetare-utpekad-for-valdtakt

https://elisabethoglund.se/blogg/teaterchefen-benny-fredriksson-ar-dod-nu-grater-hela-kultursverige-trots-att-ingen-stottade-honom-nar-han-angrips-metoo-kampanjen/

https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/4dqqXV/medarbetarna-bakom-dokumentet-20-hoppar-avhttps://www.expressen.se/nyheter/wallin-vill-att-aftonbladet-lamnar-ut-internutredningen-om-virtanen-/

https://samnytt.se/uppgifter-galagos-chefredaktor-johannes-klenell-fick-ga-efter-anklagelser-om-sextrakasserier-anstalldes-av-vansterpartiet/

https://www.expressen.se/noje/lotta-bromes-egna-ord-slar-tillbaka-mot-anklagelserna/

https://www.rollcall.com/news/politics/heres-7-congressmen-accused-sexual-misconduct-since-metoo

https://www.aftonbladet.se/kultur/a/G1W8Jq/svenska-medier-maste-halla-rent-framfor-egen-dorr

http://www.politism.se/story/patrik-lundberg-och-fredrik-virtanen-darfor-ar-demonstrationen-viktig/#post-8011

https://www.expressen.se/nyheter/brottscentralen/aftonbladet-slipper-lamna-ut-utredning-om-virtanen/

Annonser

8 reaktioner på ”OGILTIGA MÄNNISKOR – om Fredrik Virtanens nya bok, Aftonbladet och #metoo

  1. Sedan är moralmordet på Benny Fredriksson det värsta, ja det lumpnaste, det mest avskyvärda jag överhuvudtaget varit med om i svensk press, baserat på radiointervjun i p1, av och med hans hustru. Fy fan, hur jävla lågt kan man sjunka egentligen Linderborg. Sök jobb hos SAAB, dom utvecklar ubåtar som tar sig under alla fiendens radar, kommer undan med det och utropar sig som segrare i ett krig som inte fanns!

    Gillad av 2 personer

  2. Redan innan detta bestämde en enig styrelse att tillsätta Jan Helin som programdirektör! Va falls, litar du på stasi-tv, enrollerad från ett av dom två mediehusen, vad kan gå fel…
    Pressfrihet, nu med kötthuvet som frimärke, jo jag tackar jag. Cornelis, kom tillbaka, vi älskade dig ändå!

    Gilla

  3. Minns att Lindeborg fick fullt utrymme i svt för sitt försvar, inga besvärliga frågor, som tex varför hon över huvud taget ska granska en exempellöst framgångsrik kommunal verksamhet där vissa gillar chefen andra inte, när det rimliga vore att granska den kommunala verksamheten i stort, den som ofta utmärks genom destruktivt ledarskap med platta organisationer där folk byter jobb stup i kvarten mår dåligt och där verkningdraden är extremt låg.

    Gilla

  4. Jag kommer inte förlåta Virtanen förrän han förstår vad han bidragit till med sina betraktelser från sin upphöjda medieplattform kring rött vin, rasism, inavel, brunråttor osv.

    När han förstått (och fått mig att tro på det) och ber om förlåtelse (och fått mig att tro på det) så kommer jag att förlåta honom – inte förr.

    Gillad av 1 person

  5. Hej.

    Under tiden som kotteriet och den incestuösa sekt som journalist och kultur’arbetare’ är ägnat sig åt att för ovanlighetens skull nafsa varandra i efterbörden internt, har över tiotusen svenska kvinnor våldtagits av utlänningar.

    Mina sympatier går till dessa kvinnor. Var och en av dem förtjänar minst samma uppmärksamhet som Virtanen, denne Tom Hjeltes adept som gått i sin läromästares varje steg vad det verkar.

    Särskilt som Virtanen och hans vänner och kollegor gör allt de kan för att utländska våldtäktsmän och andra utländska kriminella skall få stanna i Sverige, och leva likt fästingar på svenskarna.

    Virtanen aevler og baevler sitt sedvanliga sludder og vrövl vad det låter. Han kanske skulle skänka en tanke åt de tusentals svenskar med psykisk ohälsa, till vilka inga resurser längre finns just för att hans omhuldade utlänningar skall ges bostäder, och kunna leva ”all inclusive” gratis, komplett med semester till landet man ‘flytt’ ifrån.

    Boken är nog ett genidrag – snart är han tillbaka i smeten igen. Han är ju bevars inte Marcus Birro. Så kommer Virtanens karriär att fortsätta: som ansikte och taltratt för offren för hysteri och häxprocess.

    Vilka som drev på denna process: kändiselit, politiker, journalistfrälse, och framförallt feminister – och särskilt den avgrund av rasism som #metoo var och är; kvinnor där gärningshen hade fel härkomst gjorde sig icke besvär utan hotades med polisanmälan – kommer att sjunka allt djupare i glömska.

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, fd lärare

    Gilla

    1. Det var tamejfan det vackraste jag hört sen jag konfirmerades!

      ”…kommer att sjunka allt djupare i glömska”
      Inte om jag får bestämma.

      Gilla

      1. Hej.

        Tack för det.

        Jag håller med du, som man säger. Det skall inte glömmas, ej heller förlåtas vad som ogjort ej kan göras.

        Kamratliga hälsningar,
        Rikard, fd lärare

        Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s