GRUMLIGA VATTEN – ett alternativt reportage

Disclaimer: det här är en vinklad text. Författaren har en agenda, till skillnad från kollegorna på Aftonbladet, Dagens Nyheter, SVT, Avpixlat, Östersundsposten, New York Times, Pravda och Fria Tider. Filmklippen nedan har därtill ganska kasst ljud och ljus men allt är gjort med låg budget. Det här är alltså inte ‘riktig journalistik’. För ‘riktig journalistik’ vänd er i förtroende till någon av ovanstående redaktioner!

z

”Du ska få se”, säger hon och drar handen genom håret med en trotsig gest. ”De kommer att stirra ut oss. De kommer att stirra ut mig för att jag inte bär hijab och för att jag går bredvid dig som är en vit man… det här är inte Sverige, Jens – det här är Mellanöstern. Allt det jag en gång flydde från. Det är vansinne.”

Det är en disig förmiddag i januari.

Jag sitter på blå linjen på väg ut till Stockholmsförorten Husby tillsammans med den avhoppade muslimska kvinnan Atiqa.

Atiqa hamnade där när hon först kom till huvudstaden för ett halvår sen och just nu lever hon som illegal flykting. Eller s.k ‘papperslös’. Hon är uppvuxen i en av gulfstaterna; i en strängt religiös familj. Hennes pappa är teologie professor på universitetet. Atiqa själv började drillas i korankunskap redan i småskolan och den boken – och dess konnotationer – har (för)följt henne hela livet. Det här reportaget ska delvis handla om Koranen och vad det faktiskt står i den (vi återkommer till det).

Men just nu sitter vi på T-banan och skumpar. Jag nickar tyst när jag hör Atiqa beskriva hur delar av Sverige håller på att islamiseras. Jag har hört henne berätta förr om sina upplevelser som sekulär ex-muslim i den mångkulturella Sverige och jag lyssnat intresserat – om än med den fredsskadade svenskens överseende självgodhet. Många gånger har jag tänkt för mig själv:

”Fast så illa kan det väl inte vara…?”

(…eller kan det…?)

Jag har hur som helst tänkt göra den här resan länge, även om det tagit emot. Det var lättare förr, när jag visste allt i teorin och bara behövde googla saker. Det är lättare – för oss alla – att bara slå ETC och Fria Tider-länkar i huvudet på våra meningsmotståndare;  lättare att avfärda kritik mot islam och Koranen som nåt ‘fobiskt’… än att försöka borra djupare i vad det hela handlar om i praktiken.

Jag är, apropå det, väl medveten om att det här reportaget kommer att missbrukas. Jag vet redan nu när jag sitter och knackar ihop det att det kommer att gillas av sär skrivarna som älskar allt som framställer islam i dålig dager. Jag vet att det kommer att hatas och avfärdas av ‘de goda’ – av exakt samma skäl. Men jag försöker ignorera de aspekterna. För övrigt försöker jag inte framställa nånting i dålig dager – jag söker bara egna svar. Som Günter Wallraff en gång (mycket subjektivt) gjorde. Eller Tom Wolfe. Hunter S Thompson. Och senare Anna Politkovskaja, VICE och Åsne Seierstad. New new Journalism. Embedded journalism. Gonzo journalism post Kod 291, Brexit och Trumpenreich.

När de ‘riktiga’ journalisterna inte gör sitt jobb blir det så här. Pöbeln tar över. Mark Dice får en miljon YouTube-prenumeranter på en vecka och folk väljer Tomi Lahren och Mia Khalifa istället för Björn Wiman och Lars Lindström; Paul Joseph Watson och Stephan Molineux istället för Värmlands Folkblad och Hallandsposten.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Gonzojournalistik

Men innan vi går vidare, säg hej till Atiqa:

Nej, just det.

Du vet sannolikt inte vad hon sa där (men du kan ta reda på det om du verkligen anstränger dig). Atiqa är ateist, i vilket fall. Före detta muslim. Avfälling. Religiös och kulturell dissident. Hon kom som asylsökande till Europa i slutet av förra året och vi har träffats flera gånger tidigare för att diskutera Sverige, Mellanöstern och islam. ”Följ med mig ut till förorten nångång”, har hon sagt, ”så får du se med egna ögon hur det är…”.

Och den här dagen gör vi alltså slag i saken och genomför vår lilla exkursion.

Tyvärr tvingas jag ganska snabbt konstatera att – ja, vi blir utstirrade. Inte av alla, men påtagligt många. Och det är framför allt kvinnor som blänger ogillande. En kvinna på T-banan mellan Kista och Husby vänder sig om och ger oss onda ögat under en lång stund medan vi färdas. Helt oförblommerat. Argt. Förmanande.

”They can fuck right off”, säger Atiqa högt och jag rodnar å hennes vägnar, skrattar generat. Fipplar nervöst med telefonen, tappar den.

Klockren överslagshandling.

Atiqa ger mig en blick.

”I don’t care, Jens… this is Sweden. I’m supposed to be able to walk around freely, right? This is not the Middle East and this is exactly the kind of crazy shit I tried to get away from. I’m not going to sit quiet and take this…”

***

När Atiqa kom till Sverige hamnade hon inledningsvis på ett asylboende långt uppe i norrland. Där blev hon vid ett tillfälle misshandlad av en irakisk man som ville att hon skulle hjälpa honom att tolka på engelska och ljuga inför Migrationsverkets personal om sina asylskäl.

Hon blev regelbundet hånad och trakasserad för sin sätt att klä sig och inte täcka håret. Personalen på boendet uppmanade henne att inte prata med media om det som inträffat och när hon sa att hon tyckte att det var lika illa på boendet som i sitt hemland och bad att få sitt pass tillbaka så att hon kunde åka vidare till ett annat land blev personalen förvånad och lite ledsen. De ville ju att hon skulle trivas i Sverige.

”But they have no idea what islam means”, säger hon trött, ”Really no idea.”

”But you do?”

”Yes.”

”And what makes your interpretation valid?”

Atiqa ler snett.

”I started reading the Qu’ran when I was six, so… I’m kind of brainwashed, you know… But I actually like some parts of it, just because the language is beautiful. But the message…” Hon himlar sig uppgivet medan vi åker rulltrappan upp till gatuplanet. ”It’s pretty fucked up.”

Det är ett drygt år sen Atiqua kom till Sverige nu, via Qatar och Tunisien. Det tog månader för henne att lura till sig det där åtråvärda passet från pappan. Atiqa ljög och sa att hon behövde det som ID för att kunna legitimera sig vid en internationell kurs på universitetet. Hon fick låna passet tillfälligt och lämnade tillbaka det efter att ha låtsats åka dit och skriva slutprov, allt för att invagga pappan i falsk trygghet.

”Somewhere in the back of his mind he probably suspected that I was going to try to run away”, säger hon och skrattar. ”…but I was smart, I waited until the third time he gave it to me and by then he wasn’t that suspicious anymore!”

Atiqa fick gå in i sin pappas dator nattetid och förfalska det intyg som krävdes för att hon som ensam kvinna skulle få flyga till en av de andra gulfstaterna. Hon spelade högt och blev haffad på flygplatsen i Qatar. Säkerhetsdetaljen hade observerat att hon reste ensam, men eftersom hon kom från ett land med högre status kunde hon hota sig ur situationen.

”There’s a strong hierarchy among those countries”, förklarar hon medan vi strosar runt bland höghusen i Husby, ”I made a big scene at the airport and threatened to call my embassy, so… in the end they let me board a plane to Tunisia and from Tunisia I flew straight to Sweden.”

Jag frågar varför hon valde just Sverige och Atiqa berättar att hon läst om ‘the Swedish prime minister’ Margot Wallström i tidningen; hur Wallström kritiserat Saudiarabien och kallat det för dess rätta namn – en diktatur. Det där gjorde djupt intryck på Atiqa som bestämde sig för att Sverige var ett land där en avhoppad muslim – en ateist – kunde finna en fristad. Långt borta från patriarkal och religiös påverkan.

http://www.middleeasteye.net/news/uae-recalls-swedish-ambassador-over-abusive-saudi-arabia-criticism-236229510

”But, I was wrong”, säger hon och kisar. ”Boy, was I wrong… these radical motherfuckers are everywhere and I recognize their dirty little tricks from my old life. Sweden is being fucked by these liars, Jens, trust me. And you guys are just looking on! Like IDIOTS!

***

Nu har vi kommit till den delen av reportaget då en del av er börjar känna ett lätt obehag. För det här är jobbigt. Islam är en öm tå för många, inte bara för troende utan också för de på vänsterkanten som pantsatt sin egen trovärdighet genom att med näbbar och klor försvara ideologin som ‘fredlig’.

Och dessutom: vad har jag – Jens Ganman – för personlig agenda med det jag skriver….? Har jag hittat på den här kvinnan? Finns hon på riktigt? Varför den islamofobiska undertonen? Vad vet jag – en vit, medelålders man i norrlands inland – om islam? Om Koranen? Om slöjor? Jag är känd religionskritiker. Det är flera år sen jag skrev i Östersundsposten att jag är islamofob.

http://www.op.se/kultur/jag-ar-inte-bara-islamofob

Jag förstår invädningarna. Men (och det här skiljer mig kanske från andra agendasättande journalister på SR, DN, AB etc…) jag har köpt ett ex av Koranen. Och jag har läst den. Efter bästa förmåga.

En socialdemokratisk politiker (och älskad vän) frågade f.ö varför jag gjorde det. Jag sa att jag ville se med egna ögon om de citat som florerade på sajter som Avpixlat, Gates of Vienna, Jihad Watch etc verkligen stämde.

”Fullständigt sjukt i huvudet!”, utbrast hon ilsket, ”Varför ska du göra det!? Läser du Avpixlat!?”

Det där kan låta dråpligt i efterhand – att hon missade poängen så kapitalt – men tyvärr är det bara sorgligt för jag förlorade hennes vänskap efter vår diskussion. Vi har ingen kontakt längre, på grund av min ambition av att söka klarhet i nåt som gnagt länge i bakhuvudet. Och denna gråkalla januaridag i Husby gnager det fortfarande. Trots att jag köpt och läst Koranen känner jag mig fortfarande osäker på om jag verkligen förstått vissa centrala passager rätt. Det är därför jag och Atiqa ska åka vidare till Stadsbiblioteket efter vårt besök i förorten. Atiqa ska läsa på arabiska ur Koranen för mig medan jag filmar och så ska vi se hur det stämmer mot den svenska översättningen.

***

Tio månader tidigare.

Östersundspostens utsände, reportern och bloggaren Stefan Nolervik, står på knä framför pensionärerna på Folkets Hus i Strömsund med kameran lyftad. SD:s partiledning är på besök och Nolervik är utständ för att skildra hur mörkrets makter tagit det lilla samhället i besittning.

Likt en naturfotograf smyger han sig fram mot åhörarna på första bänk och fotograferar dem i närbild. Få bryr sig om honom och den djärve reportern är så inne i sitt arbete att han inte märker att andra fotograferar honom; hans närgångna fotograferande upplevs som barnsligt demonstrativt. Men just den här typen av manövrar har blivit både Nolerviks och Östersundspostens adelsmärke under 2010-talet; reflexen att tydligt (ibland övertydligt) markera mot allt som upplevs som ‘rasistiskt’ och som ett möjligt uttryck för ‘fel värdegrund’.

blurrade-pensionarer-stromsund-mars-2016

Östersundsposten och deras anställda har den rätta värdegrunden.

De står på det godas sida och de har ett ansvar att uppfostra läsarna och omvärlden – speciellt när det gäller fascister – och där rankas förstås SD och deras väljare högt. SD är på samma nivå som ISIS och Al-Qaeda och vem vet vad de pensionärer som kommit för att lyssna på Mattias Karlsson och Paula Bieler är i stånd till…?

Kanske är det inbillning men jag tar mig friheten att påstå att det känns som Östersundposten är på plats denna kväll för att göra en politisk markering. Ingen ska kunna besöka ett SD-möte utan att bli punktmarkerad och uppvisad i tidningen dagen efter, inte ens en fattigpensionär som undrar om SD kanske har svar på de frågor som framför allt folkhemsarkitekterna socialdemokraterna så skickligt undviker att besvara våren 2016. Varför kommer inte polisen när man ringer? Var ska flyktingarna bo? Vad ska de arbeta med? Vem är ansvarig för att integrationen funkar? Hur ska ålderdomen bli? Räcker pensionen?

https://www.svd.se/nar-polisen-inte-langre-kan-skydda

http://www.svt.se/nyheter/lokalt/jamtland/flickor-blev-beskjutna-polisen-ryckte-inte-ut

http://www.nvp.se/Varmdo/Varmdo/kanns-som-ett-fangelse/

http://www.expressen.se/nyheter/stefan-lofven-om-sd-ett-nazistiskt-parti/

…fast egentligen kan man inte invända i sak mot tidningens agerande; går man på ett offentligt politiskt möte kan man givetvis bli fotad. Stefan Nolerviks tillvägagångssätt är dock iögonfallande och lite senare den här kvällen hamnar han i bråk med en av åhörarna som tycker att han kommer för nära med sitt surrande kameraobjektiv.

En ordväxling uppstår och Nolervik hävdar i efterhand att han ‘attackerats’:

”Ingen säkerhetsvakt reagerar, ingen ordningsvakt agerar den här vårkvällen när en journalist och därmed demokratin blir attackerad i Folkets hus i Strömsund.”

Meningarna går isär om vad händer exakt. Det blir hur som helst dålig stämning där i Folkets Hus foajé i Strömsund och dålig stämning blir det allt oftare i den svenska inrikesdebatten som tenderar att handla om värdegrunden först och sakfrågan sen.

Och om SD.

Partiet som många upplever som en cancersvulst; som något som börjar trycka betänkligt mot vitala organ i samhällskroppen. Taktiken att ignorera den växande knölen fungerade inte och nu måste den bort… men hur?

En taktik stavas brännmärkning och skambeläggande av partiets potentiella sympatisörer. Alltså samma behandling som kommunisterna fick utså från socialdemokratin på 1960 -talet och framåt.

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/IB

Men är det en bra taktik?

Inte om man ser till SD:d opinionssiffror. På VPK verkar det ha fungerat bättre eftersom de legat och puttrat mellan 4 och 8% de senaste 40 åren, rekordåret 1998 undantaget. Men SD växer stadigt trots, eller kanske tack vare, den konstanta brunsmetningen. Allt har ju en preskriptionstid, och tur är väl det. Fråga Centerpartiet som allt mer sällan behöver svara på frågor om sina bruna rötter och sitt fiskande i grumliga vatten.

https://www.svd.se/att-fiska-i-grumligt-vatten

http://www.dn.se/arkiv/ledare/ingen-gron-vitbok-om-det-bruna/

***

Under mitt arbete med det här reportaget träffar jag på Mustafa Panshiri. Från början var det inte tänkt att han skulle ingå i reportaget men Mustafa säger så bra och tänkvärda saker om det svenska debattklimatet att jag inkluderar en kort intervjusnutt med honom här nedan.

Mustafa, för den som inte vet, är (den f.d) polisen som just nu åker runt i Sverige och pratar svenska värderingar med afghanska flyktingkillar, på deras eget språk – dari. Han är omskriven och mycket uppskattad ute i kommunerna, mycket tack vare sin förmåga att prata om komplicerade saker på ett rakt och avväpnande sätt.

Våren 2017 känns Mustafas analyser rätt självklara. Och Mustafa själv som en blivande minister. Han representerar nåt nytt och resultatinriktat i den svenska integrationsdebatten. Han representerar kunskap – medan många av våra självutnämnda politiska ‘experter’ representerar tyckande och ideologisk armbrytning. I den bästa av världar skulle Stefan Löfven utnämna nån som Mustafa Panshiri till ‘integrationskansler’, fast dit är det nog fortfarande långt.

Mona Sahlin, eller nån med liknande kvaliteter, kan mycket väl stå före i kön.

***

Efter att Stefan Nolervik skildrat sitt ‘första möte med SD’  (detta under rubriken: ‘BRUNA TAKTER I VÅRA TRAKTER’) hör en av vakterna som jobbat på Folkets Hus i Strömsund den aktuella kvällen av sig till mig på Facebook:

Personen i fråga skriver:

”Hej. Jag har läst Stefan Nolerviks blogg om mötet I Strömsund. Läste där hur han blev hindrad av en mötesdeltagare att fotografera. Hur denne inför Säpo och ordningsvakter slet hans kamera ur näven och lade den på en stol. Och att ingen av ovan nämnda reagerade. Problemet är att det INTE ÄR SANT!

En mötesdeltagare ville mycket riktigt inte bli fotograferad. Han tog kontakt med min OV kollega och ville att denne skulle hindra Stefan från att ta kort. Kollegan förklarade att han hade all rätt att fotografera. Därmed var det utagerat. Jag stod 2meter från händelsernas (eller ickehändelsernas) centrum. Senare under kvällen hindrade jag ovan nämnda journalist att ta kort bakom scenen med hänvisning till direktiv från Säpo. Att ingen fick befinna sig bakom scenen. Stefan tog illa upp och gick och blängde på mig resten av kvällen…”

En annan version av det som inträffade alltså. Avd. ‘Alternativa fakta’, som Kellyanne Conway skulle ha uttryckt saken.

Eller Seth Meyers

***

Stadsbiblioteket, Stockholm.

Det tar lite tid att hitta en version av Koranen som finns på både arabiska och svenska men till slut håller jag den i famnen: Mohammed Knut Bernströms omfångsrika översättning/tolkning från 1998, med rikliga kommentarer och förklaringar till de olika delarna. Bernström konverterade från katolicismen redan 1986 och så här skriver religionshistorikern Jan Hjärpe om honom i samband med hans bortgång 2009:

”Det fanns i hans religiösa engagemang en självmedvetenhet men också en ödmjukhet. Han bad uttryckligen om kommentarer till sina tolkningar. Fanns det andra möjliga sätt att förstå texten? För honom var den arabiska texten sakrosankt (oantastlig, förf. anm.), men varje förståelse av den var en mänsklig ansträngning och kunde vara fel eller missvisande.”

http://www.fokus.se/2009/10/mohammed-knut-bernstrom/

Det är den här boken Atiqa nu läser ur.

Ord och inga visor.

Och en fråga jag funderar på är: hur vet jag att Atiqa verkligen översätter allt detta rätt för mig?

Svaret är givetvis: det vet jag inte.

Jag skulle bara veta säkert huruvida Bernströms översättning/tolkning är exakt eller förskönad om jag talade arabiska och det gör jag inte. Men om det Atiqa påstår stå i Koranen verkligen står där – om ordet ‘döda’ översatts med ‘bekämpa’… ja, då borde vi kanske ha en debatt om det? Med tanke på Koranens status i det muslimska samhället. Som rättesnöre. Som lagbok. Som intellektuellt och moraliskt epicentrum. Och lika intressant förstås: är ‘religionsfrihet’ rätten att implementera Koranens påbud? Eller rätten att slippa desamma?

1iq72u

Det här är jobbiga frågeställningar, jag vet. Potentiellt ‘islamofoba’ (speciellt när de ackompanjeras av ovanstående meme), och det kommer ofrånkomligen att uppstå konflikter kring en sån här diskussion. Möjligen också hot och våld. Men hur länge kan vi strunta i diskussionen? Och vem ska vi tror på? Jan Guillou och andra samtida inkvisitorer som länge avfärdat kritik mot islam som en slags sjukdom; en ‘fobi’?

http://www.dn.se/ledare/signerat/erik-helmerson-de-hanades-som-islamofober-men-fick-ratt/

Eller ska vi lyssna på röster som Sohelia Fors, Devin Rexvid, Nalin Pekgul, Zeliha Dagli, Necla Bora, Kaziva, Amineh Kakabaveh, Mona Walter, En Arg Blatte och Hanna Gadban?

http://www.vlt.se/kultur/amineh-kakabaveh-identitetspolitiken-maste-bort

Vem vet bäst? Vem vet mest?

Klarar debattklimatet i Sverige såna här komplexa diskussioner? Eller har vi för alltid fastnat i vinkelvolten?

1iq66p

https://www.svd.se/uppropet-med-sloja-stottar-kvinnofortryck

http://nyheter24.se/debatt/873694-till-dig-som-ar-ung-tjej-och-muslim-brann-din-sloja-vagra-bli-fortryckt

http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/peterkadhammar/article20904452.ab

***

Alla berättelser har sina milstolpar. Sina legendariska ‘före-och-efter’-ögonblick.

För grungen/pudelrocken var det MTV:s utsändning av Nirvanas Smells Like Teen Spirit den 29:e september 1991. För många amerikaner blev livet aldrig mer sig likt efter det. På samma sätt som det inte blev det för deras föräldrar efter att de bevittnat The Beatles legendariska framträdande hos Ed Sullivan i februari 1964 (Jesu födelse kan antagligen också räknas in på det här kontot.)

Vilket var den svenska invandrings/integrationsdebattens ‘defining moment’? Ögonblicket då narrativet vände och det omdebatterade åsiktskorridoren slutligen föll?

Vissa skulle säga Ann-Charlotte Martéus ‘Det är jag som är åsiktskorridoren’-krönika i Expressen våren 2015.

http://www.expressen.se/ledare/ann-charlotte-marteus/det-ar-jag-som-ar-asiktskorridoren/

Andra skulle säga Decemberöverenskommelsens västgötaklimax i oktober samma år.

http://www.svt.se/nyheter/inrikes/do-har-fallit-det-hander-nu

Men frågan är om inte Katerina Janouchs intervju i en obskyr tjeckisk webb-tevekanal härförleden – och den efterföljande kalabaliken hemma i Sverige – toppar allt detta. Visst, andra kändisar hade redan stuckit ut hakan i samhällsdebatten vid det laget (avd. integration och invandring): Marcus Birro, Christer Sandelin, Jonas Inde, Paolo Roberto, Glenn Hysén… men Katerina Janouch var annorlunda.

För det första är hon kvinna. Framgångsrik författare inom både barn-, och- vuxengenren och alldeles för populär och etablerad för att hamna ute i kylan. Judiskt påbrå dessutom och inte typen man sätter sig på.

Fråga Statsminister Löfven – han försökte.

Det gick sådär.

Hans uttalande om att Janouch förmedlade en ‘konstig bild’ av Sverige utomlands uppfattades av många som lika tondövt som Marie Antoinette-faktoiden ‘Har folket inte bröd får de väl äta bakelser’. Eller som när  Elena Ceaușescu fräste fram sitt världsfrånvända: ‘Hur vågar ni? Jag har varit som en mor för er!’ till sina bödlar.

https://www.youtube.com/watch?v=-OcMwfuTuzw

Med sitt uttalande avslöjade landets mäktigaste man att han fäste stor vikt vad en enskild medborgare ansåg om tillståndet i Sverige. Storsint kan man tycka; äntligen en ledare som lyssnar på folket. Eller en ledare som är så nojjig över sakernas tillstånd att det faktiskt inte krävs mer än så för att rubba hans cirklar…?

Oavsett skälen till Löfvens uttalande var det han som stod som moralisk förlorare när dammet lagt sig. Statsministern framstod genom sin pik till Janouch som lättkränkt, småsint och kanske till och med lite… obehaglig?

Trumpfasoner det där, att vara så ömhudad när nån kritiserar den ‘svenska modellen’. Den borde rimligtvis hålla för mer än några minuters kritik i en utländsk webb-tevekanal. Men Janouchs kula visste var den tog och Löfvens panna visade sig, liksom Sven Dufvas vara både klen och arm.

När regeringskollegan Mehmet Kaplan umgicks med fascister ansåg Löfven att denne borde vara ‘noggrannare’ i sitt umgänge. Anklagelser om att Kaplan hade fiskat i grumliga vatten uteblev. Men kanske hade Löfven inte sett det här klippet:

http://tv.aftonbladet.se/abtv/articles/118994

http://www.dn.se/nyheter/sverige/lofvenkritik-mot-kaplans-middag-med-extremister/

Janouchs uttalanden passerade i vilket fall inte obemärkt.

Genom att hon i tjeckisk webb-tv påpekade saker som det redan rapporterats utförligt om i både svensk och internationell press begick hon ett oförlåtligt faux pas; hon påstod att Sverige hade problem med integrationen, att kvinnor kände sig osäkra på gator och torg, att folk börjat beväpna sig etc, och nu måste det stämmas i bäcken.

Några veckor efter Löfvens uttalande söker jag upp Katerina Janouch för att höra hur hon ser på det inträffade med lite distans. Och hur det kändes när landets mäktigaste man tog henne i upptuktelse…

Katerina Janouch får stort stöd från allmänheten efter sin intervju och från en dag till en annan händer nåt för plötsligt kan ‘man’ som kändis uttala sig kritiskt om tillståndet i nationen (kopplat till integration och invandring) och överleva, hur många twitter-bannbullor Lindberg, Arnstad, Virtanen, Schyffert, Gardell, Pallas och andra professionella häxjägare utfärdar. Katerina Janouch står pall. Och eventuell hyperbol till trots: verkligheten ger henne rätt på flera punkter.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article22368770.ab

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=78&artikel=6618581

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=86&artikel=6590769

http://www.jaktojagare.se/kategorier/aktuellt/nastan-halften-loser-inte-statligt-jaktkort-20160223/

be776f75-cc46-4615-b878-4330b735077e

Regeringen Löfven tycker att Sverige går som tåget, men på många platser runt om i landet knakar det betänkligt i samhällsbygget, och rasistkortets en gång så förödande trollkraft har slutat fungera.

Kanske är det därför ingen vild gissning att Katerina Janouch kommer att få efterföljare under 2017. Resan mot den typen av frispråkighet har pågått länge nu. Ett exempel är den där marskvällen i Strömsunds Folkets Hus förra våren . Pensionärerna på första bänk på SD-mötet ignorerade nämligen Östersundspostens utsände. Ingen försökte dölja sitt ansikte för hans nyfikna kamera. Folk ville höra vad Mattias Karlsson och SD hade att säga.

Varför?

Hade det blivit nazister? Islamofober? Hade värdegrunden rämnat? Hade de aldrig ens haft nån? Eller hörde de helt enkelt SD säga saker som ingen annan svensk politiker sa? Var deras blotta närvaro på SD-mötet en protest mot Löfvens och de andra etablissemangsföreträdarnas nonchalans inför folks växande oro?

Östersundsposten beskrev tillställningen i Strömsund som ett ‘väckelsemöte’. På vilket sätt det skulle skilja sig från en moderat eller socialdemokratisk motsvarighet framgår inte men journalisten Stefan Nolervik alluderar till ‘helvetet’ och beskriver hur Paula Bieler och Mattias Karlsson ‘marscherar’ in på scenen; hur stämningen är ‘surrealistisk’…

Kanske instämde andra närvarande i det där sista.

Fast av helt andra skäl.

http://www.gp.se/ledare/sluta-att-kalla-allt-för-brunt-1.4139693

http://www.op.se/jamtland/stromsund/nolervik-mitt-forsta-mote-med-sd-bruna-takter-i-vara-trakter

***

Tillbaka i Husby.

Jag och Atiqa promenerar i grådiset mellan hyreskasernerna och Atiqa berättar om en svensk väninna som blivit våldtagen av en flyktingkille. Och ja – svenska män våldtar också. Definitivt. Men som engelsmännen säger: ‘two wrongs don’t make a right’och det finns nåt intressant med hennes redogörelse:

”I tried to warn her”, säger hon och fixar med håret, ”because she is really sweet this girl, and I like her very much, but she’s also really naive…!”

Atiqa gestikulerar upprört, en aning demonstrativt tänker jag för hon gör det lite extra när vi möter en arabisk man, men hon är ung och brådmogen; uppfylld av sin nyvunna frihet och färgad av uppväxten i en religiös diktatur.

Gestikulerandet, det otäckta håret och den korta toppen som visar hennes mage är en politisk handling. Jag oroar mig mest för att hon ska frysa i sin tunna kappa men för henne är det viktigare att visa upp sig där vi går och jag tänker, osökt, på när Lill-Marit Bugge visade brösten i SVT:s Daily Live i slutet på 1980-talet. Jag tänker på min egen liberala uppväxt. På Gudrun Schymans filmade, och offentligt visade, förlossning. På Nyfiken Gul. Sommaren med Monica. G-punkten med Traci Lords och Ginger Lynn.

”What happened with your friend?”, säger jag och avbryter den tirad med många frustrerade ‘fuck:s’ och ‘shit:s’som rinner ur Atiqa där hon går bredvid mig.

”The guy tried to force himself on her in her apartment …and then she kissed him to try to ’calm him down’…”

”For serious?”

”For serious.”

”Wow…”

Hon skakar på huvudet.

”I hear stuff like this all the time from Swedish girls… They want to ’save’ these boys that come from Afghanistan and Syria, but they don’t understand what they’re dealing with. They don’t understand the cultural differences… And why the fuck are Swedish women not protesting in the streets against these kinds of attitudes!? Where are the feminists when these assholes are live-streaming rapes on Facebook!? Explain that to me!”

Jag tittar på en tidning som ligger en parkbänk där vi stannat till.

Den visar en bild på vita kvinnor med virkade fittmössor på huvudet. Det här är dagen efter de globala demonstrationerna mot Donald Trumps nysvurna presidentskap och på nåt sätt tycks detta vara ett större hot mot världens systrar än ideologier som anser att det är ok att gräva ner kvinnor i marken och stena dem för påstådd otrohet.

”I swear”, Atiqa skakar på huvudet, ”Sweden is a fucked up country these days.”

”Do you think you’ll stay?” frågar jag när kommer fram till T-banan igen.

Atiqa rycker på axlarna.

”I don’t know. I chose Sweden because of the things Margot Wallstrom said when she criticized Saudia Arabia. She’s a very strong woman. I idolize her. Really. But then I come to Husby and it’s the same fucking thing here, so… maybe Finland would be better for me, because here things are getting out of hand.”

Jag påpekar att man knappast halshugger kvinnor på torget i Husby, eller ens piskar dem.

Atiqa ger mig en lång blick.

”Don’t think for a second that there aren’t men here who do just that if they could…”

***

Den svenska inrikesdebatten…

…mer uppskruvad än nånsin… och ja, jag vet – jag har själv bidragit till det. I allra högsta grad. Min satir uppskattas inte av alla. Mina cirkeldiagram och kändisdagböcker är ofta elaka (med svenska mått mätt) och vissa saker skämtar man inte om. Speciellt inte människors försök att vara öppna och empatiska.

Kent Ekeroth är alltid okej att driva med, men inte ensamkommande afghaner. Och absolut inte feminism.

2q

…fast jag hävdar, med en dåres envishet, att humor och satir är en livsviktig ventil. Det är den som skiljer demokrati från diktatur. Yttrandefrihetens lackmuspapper. Alla håller inte med mig på den punkten och vid det här laget har jag många gånger fått veta att jag ‘fiskar i grumliga vatten’ när jag genom humor försökt avdramatisera komplicerade och känsliga samhällsproblem.

En av de minst uppskruvade rösterna i den svenska samhällsdebatten våren 2017 tillhör Jessica Stegrud. Jag har läst hennes debattartiklar i Expressen och på SVT Opinion och imponerats av hennes sansade tilltal. Jag bestämmer mig för att fråga henne hur hon resonerar kring begrepp som yttrandefrihet och grumliga vatten.

Under några år på 1970-talet bodde Jessica i Rinkeby och det är där jag träffar henne nästa dag. Vi tar en fika på kaféet i den lilla gallerian och jag börjar med att fråga varför hon gav sig in i samhällsdebatten?

16402236_10154122943716671_1771871390_n

Jessica: Jag kommer från en, vad jag brukar kalla diskussionslysten och politiskt ‘diversifierad’ familj. Jag har alltid känt ett stort samhällsengagemang och ett behov av att belysa och diskutera olika frågor. I tider av förändring är det viktigare än någonsin att debatten är öppen, saklig och mångsidig och kan jag vara en liten röst i bruset så är jag gärna det.

Tvekade du inför att göra detta offentligt? Med tanke på hur uppskruvad debatten blivit på sistone?

Det var mer en slump som gjorde att jag hamnade i den ‘offentliga debatten’ och ja – jag tvekade – men ämnena kändes så angelägna att det i slutänden övervägde eventuella dubier.

…ångrar du dig i efterhand?

Jag skulle ljuga om jag sa att det varit enkelt och konfliktfritt… men ångrat mig har jag inte gjort… hittills… tvärtom känns det mer angeläget än någonsin.

Det finns de som pratar om Sverige 2017 som en ‘demokratur’ och till och med ett ‘angivarsamhälle’… hur ser du på såna anklagelser?

Vi lever definitivt i en slags demokratur – även om den delvis håller på att luckras upp – tack vare att folk blir mer och mer medvetna och numer även har chans att nå ut och få information via sociala, utländska och alternativa medier.  Jag upplever inte att vi har ett utbrett ‘angivarsamhälle’ men det finns definitivt de som råkat illa ut – blivit av med förtroendeuppdrag och jobb på grund sina politiska åsikter. Jag upplever också att det finns många idag som är väldigt snabba med att moralisera och ‘rätta in oliktänkare i ledet’. Det finns helt enkelt en uppsättning åsikter man ‘bör’ ha och avviker man blir man snabbt upplyst om detta. Åsiktshegemonin och oförmågan att diskutera känsliga frågor har i många fall även orsakat splittring i familjer och bekantskapskretsar.

…fast jämfört med Nord-Korea har vi det ganska bra…?

Jo, vi varken mördas eller utsätts för systematisk utsvältning – det är sant… men är det den måttstocken vi skall ha? Vi stoltserar med att ha ett ‘öppet, demokratiskt och fritt samhälle’… men hur öppet, fritt och demokratiskt är det till exempel att konsekvent smutskasta eller frysa ut ett demokratiskt valt parti (och därmed dess väljare)? Istället för att ta sakdebatterna? Demokratibegreppet har dessutom successivt kommit att villkoras av en mängd värderingar. I grunden ganska sunda värderingar men som dessvärre allt mer kommit att användas som förevändning att kväva debatter och tysta meningsmotståndare.

Många av dina inlägg och debattartiklar handlar om de äldres situation…  varför engagerar den frågan dig så mycket?

Jag har alltid ömmat för de svagaste grupperna i samhället – barn, gamla och sjuka. Att jag skrivit just om äldrevården och ‘enkla jobb’ beror på mina erfarenheter av att ha en mamma som är svårt sjuk i Alzheimer. Jag har nog helt enkelt sett både det bästa och det sämsta av svensk åldringsvård. Fattigpensionärer är en annan grupp som inte haft någon stark röst i debatten och efter ett möte med fattigpensionären Elsa 87 år kunde jag inte låta bli att belysa frågan. Ett välfärdsamhälle är inte bättre än sin svagaste länk och att se människor – som arbetat hårt i årtionden och därmed lagt grunden för den generella välfärd de flesta av oss åtnjuter idag – inte ens ha råd att gå till tandläkaren… det känns högst ovärdigt.

Har du några andra frågor du brinner för och som du kommer försöka belysa framöver?

Många! En av dom är skola/utbildning. Om äldrevård är temperaturmätaren för omsorg… så är skola/utbildning – i alla fall enligt mig – temperaturmätaren gällande framtidisutsikter. Förutsättningar för att bygga framtida välfärd läggs i skolan och där finns det idag tyvärr mycket kvar att önska…

***

Så vad säger ni?

Har de grumliga vattnen klarnat nu…?

Lite…?

Eller blev de ännu grumligare av den här texten? Det finns det säkert de som tycker; för mycket kritiskt fokus på islam och för lite på SD.

Fair enough.

Det här var ett försök att återta diskussionen om det förra från det senare. Det är nämligen lika bra att vänja sig. Islam är här för att stanna och dess kulturella konnotationer kommer att bli nästa valrörelses stora fråga vare sig politikerna vill eller inte. Tillsammans med lag och ordning.

http://www.expressen.se/kvallsposten/m-toppar-poliskrisen-blir-den-stora-valfragan/

Tyvärr är vi dåliga på att diskutera islam på ett förutsättningslöst sätt i Sverige.

Antingen är det ondskan själv eller så är det en mysig fredsideologi. Några mellanting existerar inte och de flesta journalister tycks bara ha en rudimentär uppfattning om vad religionen faktiskt innebär.

Står det i Koranen att de otrogna ska a) ‘bekämpas’ eller b) ‘dödas’ ?

Och om det ‘bara’ står bekämpas – är detta något det sekulära samhället ska/kan nöja sig med?

Hur långt ska vidskepelse tillåtas påverka samhällsapparaten? På vem faller bevisbördan när det hävdas att allt som sker styrs av ett osynligt väsen i himlen? Den som hävdar detta eller den som förnekar det?

”Jamen Bibeln, då!?” utbrister vissa av er. ”Vad står det där? Och korstågen!!?”

Tja.

Det sista korståget gick av stapeln 1291 (initierat av Edward 1) – det sista svenska 1293 (oklart vem som ledde det). Och visst – bibeln är full av galenskap även den, exempelvis:

Babylon, du förstörerska,
lycklig den som får vedergälla
vad du har gjort mot oss.
Lycklig den som får ta dina späda barn
och krossa dem mot klippan. Ps 137:8
Men – och detta är ett mycket viktigt men – bibeln är ingen lagbok i det civila svenska samhället. Den aspirerar inte på att vara det. Vi har fortfarande ett litet parti i riksdagen som envisas med att blanda ihop politik och vidskepelse, men det får kanske rymmas inom den intellektuella felmarginalen.
2q

***

Till sist en viktig fråga när det gäller detta med komplicerade ämnen i samhällsdebatten, som till exempel religion och kulturella skillnader: hur ska media agera i förhållande till sånt?

Personligen tror jag att media/journalistik som vi känner det har spelat ut sitt roll, och inte bara i det specifika sammanhanget jag nämnde ovan. Sociala medier krossar just nu allt i sin väg och fler och fler människor upptäcker att de både kan bilda sig en egen uppfattning om saker och ting – och dela den med andra – utan att passera ideologiska mellanhänder som Anders Lindberg, Jan Helin eller Mats Dagerlind.

Fler och fler ser igenom den journalistiska aktivism som sätter parodiska rubriker som den i Expressen igår (se länk nedan) där Filippinernas massmördande president Duerte kallas ‘Asiens Donald Trump’ – det vi ser där är en närmast psykotisk fixering vid att via guilt-by-association smutskasta Donald Trump. Mannen som enligt många svenska journalister är det värsta som hänt världen sen Hitler (inte Stalin, märk väl, utan Hitler), och ett tydligt exempel på när förment neutral nyhetsmedia driver sin politiska agenda bortom ledarsidornas hank och stör.

http://www.expressen.se/nyheter/presidentens-fruktade-mordpatruller-dodar-en-efter-en-han-ar-galen/

Trots upprepade dikeskörningar som Peter Rawets rapportering från Trumps presidentinatallation häromsistens och Helena Grolls famösa intervju med Israels Sverigeambassadör ifjol biter sig gammalmedia fast i påståendet att de är ‘neutrala’. Jag själv framhärdade också länge i tanken att det skulle gå att bedriva ‘neutral’ journalistik, men efter Brexit och Trump är jag tveksam.

https://www.svd.se/det-finns-ingen-judisk-flagga

Ett helt nytt medielandskap har tonat fram de sista månaderna. De gamla mekanismerna är satta ur spel. Mängder av oberoende kommentatorer granskar mainstreammedia i realtid och ställer dem blixtsnabbt offside när de försöker försköna verkligheten och anpassa den till narrativet istället för tvärtom.

Mainstreammedia är död, även om liket fortfarande rör på sig – ungefär som en zombie – och liksom en zombie inte förstår sitt plötsliga predikament.

Post-Peter Rawet framhärdar SVT i att man är ‘oberoende’ trots att det är uppenbart för alla utomstående att jävigheten sitter i väggarna. Mer än någonsin. Så kanske är det en bättre modell för dig som nyhetskonsument att först se hur Fox News skildrar en händelse – och sen hur CNN gör det – för att i slutändan dra dina egna slutsatser…?

…hellre än att tro att en moderat, miljöpartistisk, socialdemokratisk eller Sverigedemokratiskt färgad reporter ska lyckas ge dig sin ‘neutrala’ version av hur världen fungerar.

Anna Politskovaja skriver:

”Alla som inte befinner sig på den rätta sidan är ovänner. De flesta som är verksamma i medierna stöder denna dualism. De rapporterar ingående om rättsidemänniskornas förträfflighet och beklagar ovännernas föraktliga väsen.”

”….till de oheliga presskonferenserna kommer hela kompanier av journalistclowner… (…)… de skriver noga ner allt som sägs i sina anteckningsböcker, tar sina fotografier och skickar iväg sina rapporter och resultatet blir en totalt förvrängd verklighetsbild… (…)… man vänjer sig aldrig vid det, men man lär sig leva med det.”

”…men cirkusföreställningar är inte långvariga och den regim som använder sig av journalistclowners tjänster blir inte mer långlivad än rutten svamp.”

ur Sojuz zjurnalistov, 26e okt 2006.

Hennes ord handlar om Vladimir Putin men kanske tycker några av er att de passar in även på andra länder och ledare.

                                                  ***

Tack som läste ända hit – på allvar: stort tack. Jag vet att jag är omständlig ibland. Onödigt docerande. Dryg. Pretentiös. Raljant. Men jag gör så gott jag kan och jag lovar att även i fortsättningen bedriva mer fotarbete ute på fältet och mindre slögoogling i trygg hemmiljö.

 

Kompletterande läsning:

http://flamman.se/a/fem-dog-ingen-domdes-for mord

http://www.dn.se/arkiv/sverige/100-ar-sedan-amalthea-sprangdes/

https://sv.wikipedia.org/wiki/Bj%C3%B6rn_S%C3%B6derberg

https://www.ssu.se/ssu-fordomer-terrorn-och-fobin-mot-islam/

https://www.theguardian.com/cities/2015/may/20/gonzo-journalism-cities-tribes-ethnographer-hunter-s-thompson

Videoredigering/grafik: Micke Arvidsson

Övriga foton: Pixabay, Charlotte Wells/IKON (Kakan Hermansson), Wikipedia (Ebba Busch-Thor).

……………………………………………………………….

Special bonus!

nolervik-blurrad

Sveriges modigaste journalist på uppdrag i verkligheten. Godspeed, brave warrior… godspeed…

Advertisements

32 reaktioner på ”GRUMLIGA VATTEN – ett alternativt reportage

  1. Otroligt starkt reportage. Du vågar röra vid sådant som är tabu. Nödvändigt och viktigt. Dessutom har jag stor tilltro till dina framtidsprofetior i reportaget. De har visat sig stämma kusligt bra hittills. Extra plus för intervjun med Katerina J. En förebild.

    Liked by 5 people

  2. Mycket bra text! Du skriver som journalister borde skriva – förutsättningslöst och med utgångspunkten att beskriva verkligheten som den faktiskt ser ut, inte att utelämna, filtrera, vinkla och försköna så att verkligheten ska passa in i den bild som du vill att mediekonsumenten ska få.

    Liked by 2 people

  3. Zetterströms översättning av Koranen är att föredra – Bernströms är inte trovärdig då han som muslim tydligen ha föresatt sig att spilla ut lite honung mellan raderna. Skulle inte förvåna mig om Zetterströms svenska koran är svår att få tag på vad gäller bibblan – vad gör man inte för att överskyla missgärningar – ev. snor från biblioteket….

    Liked by 2 people

  4. Helt lysande beskrivning av tillståndet i nationen. Jag är lyrisk och lyckades bränna vid käket trots att jag befann mig blott en knapp meter ifrån spisen när jag försvann in i ditt reportage…

    Liked by 1 person

  5. Hej.

    Superbt!

    Vill man som jag motionera sin inre besserwisser, om än med lite humor, så kan man påstå att det är ett fel i inledningen:

    ”Disclaimer: det här är en vinklad text. Författaren har en agenda, till skillnad från kollegorna på Aftonbladet, Dagens Nyheter, SVT, Avpixlat, Östersundsposten, New York Times, Pravda och Fria Tider.”

    Dagens Nyheter bedriver ju ‘agendasättande journalistik’ enligt chefredaktören, och bör därför utgå från listan – ovanligt nog för DN under Wolodarski ljuger man inte om detta. Nå, undantaget bekräftar ju ibland regeln.

    Den enda tolkning av islam som är relevant är den som man kan se tillämpas i verkligheten; vad boklärda herrar påstår är inget annat än samma visa vi förr kunde höra nationalsocialister och kommunister kväda om sina lärors och ledares bestialiska vidrigheter.

    Om jag får komma med ett tips på data angående kvinnors situation i världen:
    [http://www.womanstats.org/newmapspage.html]

    Enkel och lättfattlig grafik om kvinnors situation på olika platser. Angående trovärdigheten låter väl följande citat tala för sig:

    ”Our research findings have been vetted at the United Nations, the US Department of Defense, and the US Congress…”

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, fd lärare

    Liked by 3 people

  6. Ja, vad säger man? Det är sådana här artiklar som gör att man själv inte vågar ta till pennan eller tangentbordet! Absolut en bra artikel! Tro samhället skulle se bättre ut om man försökte se saker och ting ur flera synvinklar! Men vi är flockdjur och det är jobbigt att sticka ut hakan själv!!

    Gilla

  7. Tack för dina reportage, men det där med koranen blev ärligt talat inte så lyckat.

    Du tar en översättning, Bernströms, som är välkänd för att ge en liberal tolkning av koranen (den kallar sig inte ens översättning utan ”Koranens budskap”) och kommer fram till att…den gör en liberal tolkning tolkning av koranen.

    Vet inte riktigt vad du vill uppnå med detta. Vill du veta vad texten bokstavligen betydde på Muhammeds tid kanske du borde välja en översättning som har det som mål, till exempel Zetterstéens svenska översättning eller Ellen Wulffs danska.

    Det handlar om en enkel googling för att ta reda på detta. Här framstår du som en dåligt påläst effektsökande mainstreamjournalist.

    Gilla

  8. Tillägg: Missade din länk tlll Fokus-artikeln som ger bakgrund till Bernströms översättning. Blir än mer förbryllad över ditt val om du kände till detta.

    Gilla

  9. Oj. Lång text, men detta ville man förr i tiden läsa i sin tidning, SvD tex. Och det fanns och levererades. Nu får man personliga tyckanden om Trump, eller snyftreportage om det hemska Medelhavet.
    PS alla som hindras från att komma in någonstans är tydligen människor på flykt enl SR. Hur ser man på Kuwait?
    Tack för en intressant läsning.

    Gilla

  10. För att hitta en översättning av Koranen som ligger nära originalet får man gå till en engelsk översättning, enligt Mona Walter. De som finns på svenska är i olika grad ”tvättade” för att inte väcka anstöt.

    Liked by 1 person

    1. Zetterstéens översättning är visserligen 100 år gammal, men (och kanske just därför) långt ifrån tvättad. Finns i tryck som pocket. Vill man ha en mer modern språkdräkt kan jag också, som sagt, rekommendera Ellen Wulffs danska översättning.

      Liked by 1 person

    1. I youtube-klippet ”Bill Warner, PhD: The Not So Golden Age of Islam” visas en intressant översikt över muslimska/moriska attacker längs medelhavet. Det handlar om åren 750 till 1250, vilket är den så kallade islamiska ”guldåldern.”

      Liked by 1 person

  11. Mycket intressant och modigt!

    Angående översättningar: Jag började titta i Bernströms översättning men upptäckte att han översätter ”massaker” med ”strid”. Det finns lite olika bud för just versen om att massakrera vantrogna efter en erövring, så här är ett axplock översättningar:
    http://corpus.quran.com/translation.jsp?chapter=8&verse=67

    Sahih International är en av de engelska översättningar som rekommenderas på ummah.com.

    Liked by 1 person

    1. Som jämförelse:

      Zetterstéen (8:68): Det tillkommer ej en profet att taga fångar, förrän han anställt ett blodbad på jorden. I viljen hava detta livets vinning, men Gud vill hava det tillkommande; ja, Gud är väldig och vis.

      Wulff (8:67): Der tillkommer ikke en profet nogen fanger, før han har kæmpet och sejret i landet. I ønsker denne verdens goder, men Gud ønsker det hinsidige. Gud er mægtig og vis.

      Gilla

  12. Mycket bra!

    Vad gäller Koranen så kan man säga att den är i två delar som är rätt olika varandra som jag har förstått det. Den första delen handlar om Muhammeds budskap från Allah när han bodde i Mecka och den andra delen när han verkade från Medina. Den första delen kan uppfattas som kärleksfull men man måste vara vaksam då en del är citat från Toran eller Nya Testamentet. En del citerar citaten s a s och hävdar att de är från islam. Nej, det är de inte.
    Den första delen är inte våldsam vad gäller ”boken folk” men den andra delen är det. Vilken gäller då? Jo den andra eftersom det finns sura som berättar om att det har funnits anledning till att korrigera saker och ting tydligen.

    Kvinnor talas i allmänhet om som tredje person. Det handlar om hur du som man ska förhålla dig till ”dina” kvinnor och hustrur. Om någon är obstinat och säger emot dig ska du först tillrättavisa henne, sedan lämna den äktenskapliga bädden och därefter slå henne. Om hon sedan ger med sig ska du inte framhärda utan låta udda vara jämt.
    Kvinnorna ska täcka sig men hur är rätt tveksamt skrivet. Det verkar som att det viktigaste är att de ska visa att de är muslimska kvinnor så att inte muslimska män ska ”råka” förgripa sig på någon muslimsk syster. Det står inget om någon heltäckande historia och verkligen inget om könsstympning.

    Ett litet axplock

    Hälsar
    /Lena

    PS
    Du är en mycket bra författare ska du veta. Du kan levandegöra ögonblicket och få oss läsare med på banan.

    Gilla

  13. Tack Jens för ditt viktiga arbete med att ställa obekväma frågor, och tack för att du lämnar plats för att tänka själv. Jag har djup respekt för ditt intellekt och ditt engagemang.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s